Jag lever.

Nar folk fragar mig vad den storsta skillnaden mellan Sverige och USA ar, vet jag oftast inte vad jag ska svara. Visst lade man marke till smasaker nar man precis kom hit, som att alla aker bil overallt och ater mycket mer socker, men efter att ha varit har i sju manader inser jag att manga av de forsta intrycken inte alls stammer. I min vardfamilj ar alla barnen vegetarianer och ater inte mycket socker overhvudtaget och att amerikaner tar bilen beror helt enkelt pa att det inte finns nagon mojlighet till andra transportmedel. Sa om inte de forsta uppenbara skillnaderna stammer, vad ar i sa fall den storsta skillnaden? For nagon manad sedan kom en kille i min skola upp til mig och sa:?Emma, I?m so jealous of you. Sweden is like the most amazing country ever!? Min forsta reaktion var att fraga om det var ett skamt. Varfor skulle nagon fran stora och maktiga USA veta nagot overhuvudtaget om lilla Sverige, forutom att vi har hoga skatter och att det ar harifran IKEA kommer? Faktum ar dock att det indirekt var en av dessa saker han beundrade, vara hoga skatter. Han var imponerad av hur bra vart samhallssystem fungerar, ett system han tydligen studerat som modell for manga andra ?yngre? lander. Forst forstod jag inte riktigt vad han menade men nar jag senare funderade lite pa saken, sa insag jag att han kanske inte hade sa fel i alla fall. Visst klagar vi pa vart skolsystem men jamfor man det med det amerikanska skolsystemet och det faktum att vara allamana skolor ar lika bra som nagra av deras basta privatskolor sa tycker jag inte vi har sa mycket att klaga pa. Visst ar det inte roligt nar man far vanta lange pa akuten men jamfort med det amerikanska systemet dar manga inte har rad att fa hjalp for att de inte kan betala lakarrakningen kanns det kanske mindre viktigt med nagon timme hit eller dit. Nar jag funderat lite pa detta sa insag jag vad den storsta skillnaden mellan Sverige och USA ar. I Sverige ar vi sa manga som inte vet hur bra vi har det och som forutsatter att alla andra sa kallade i-lander har samma standard. Tyvarr ar det dock inte sa och jag tror det ar den storsta skillnaden jag markt har. Verkligheten. 

Var en av papporna som stod och pratade med Tova om skillnader mellan Sverige och USA. Jag la till i diskussionen att manga ar langre i Sverige.. ser inte mig sjalv som normallang i Sverige medans har a jag alltid lang. Han kollade ganska konstigt pa mig pch fortsatte sedan prata med Tova. Blev val litefundersam men struntade i det. Forklarade sig sjalv senar iaf nar han fragade vart jag kom ifran. Visade sig tt han, trots att jag pratade om Sverige, trott att jag var amerikan och darfor blev lite fundersam nar jag pratade om mig sjalv i Sverige. Lite roligt.. men vert inte riktigt omd et ar bra eller daligt. :P Gissar att det ar komplimang till min engelska men samtidigt vill man ju inte tppa all "svenskhet". Kram/