Jag lever.

Jag har ett otursförföljt armband. Det är väl tacken för att det är precis vad jag letat efter länge. KÖpte det vid Gruvan för 30 spänn. En vecka senare gick gummibandet sönder men tapper som jag var köpte jag i onsdags en ny tråd och ett spänne (för att slippa slitet-gummibands-problemet) för mer än dubbelt så mycket som armbandet kostade. Nöjd som jag var hade jag förstås på mig det både torsdag och fredag. På lördag morgon upptäckte jag dock att jag inte längre hade det på mig, detta utan att minnas att jag tagit av mig det när jag lagt det... Man får hoppas att det finns någon lycklig person som går runt i Uppsala med ett vitt pärlarmband. Annars ligger det väl nedtrampat i leran. :(
I lördags köpte jag nya pärlor på Panduro och har gjort ett nytt armband som ser nästan likadant ut. Hoppas detta får ett bättre öde.

I vår vill jag läsa franska i Frankrike och häromdagen fick jag tips på olika sidor jag kan leta på. Problemet är bara att jag inte kan ett ord franska, det är ju därför jag vill lära mig, och alla sidor är på franska. Motsägelsefullt?!

Bloggen har legat i vila ett litet tag då jag saknat inspiration men så här i påsktider kände jag att det börjar bli dags. Med studenten som närmar sig, lov, guideutbildning och annat på gång har jag förhoppningsvis något att skriva om. Och mitt första ämne blir.. Hundbajs!

Vad är det egentligen med Salas hundägare? På väg hem från musikskolan idag räknade jag till ca 50 bajsgöar på knappt 100 meter. Och då är det ändå stor risk att jag missade några. Bara att gå till skolan är som att spela rysk roulette med bajshögar. Känner nöstan att jag kunde skriva en insändare till SA om detta. Om det inte vore för att ca 10 personer redan gjort så.

"Det som göms i snö kommer upp i tö."

Min hjärna just nu:

Trött.. mätt... projektarbete.. Paris.. Oslo..eller Ecuador... läkare...träna...sova... skor?!?...OC...helg!

Hur kommer det sig att de aldrig städar i filmer? Aldrig! Här lägger de ned flera miljoner på att spöken och monster ska se verkliga ut och sen städar de aldrig hemma. Hur skulle ett spöke ens kunna se verkligt ut? Det är väl ändå ingen som tror att man kan ha så lagom städat hemma som de flesta familjer har i filmer utan att någonsin städa. Eller serier där man följer människor under fler år.. städar inte en enda gång. Onaturligt. Särskilt för mig som gått tillbaka till att vara en ordningens människa. Har haft några tonårsår nu då jag inte varit drottningen av renlighet i huset (annars innehade jag titeln många år som yngre) men nu är jag tillbaka och konkurerar om kronan med Lillasyster. Watch out!

"..så om man har en tom mängd inom klammrar blir det ett element..."



Vem sa att matte var logiskt?

Nu är sista matteprovet avklarat och jag har en liten paus innan biologiprovet på måndag då jag kan börja fundera på det eviga mysteriet denna årstid: JULKLAPPAR. Jag hade komit på den perfekta till J, tills den inte var så bra längre vilket var alldeles nyss. Plan B måste med andra ord tillgripas. Och plan A var bättre, därav plan A. De enda jag har julklapp till just nu är egentligen mamsen och Lillasyster. Pappa har jag dock en plan för och vissa andra med. Probelemet är ju bara att julklapparna och hur uppfinningsrika de är av vissa kan ses som det stora körlekstestet. Vem älskar jag mest? Detta dilemma kommer från och med imorgon kväll tills på söndag föra mig till hufvudstaden för "Den stora julklapsjakten". Fortsättning följer..


Var det förresten någon som sa att julen har ett annat budskap en julklappar?!?

Städare och byggjobbare kanske inte ses som de mest statusfyllda yrkena här i världen. Men hur många andra yrken ger så otroligt stor makt? Man blir insläppt i folks hem, ofta när de inte själva är hemma, och kan gå runt och snoka hur mycket man vill. Jag har ju själv jobbat en del som städare och trots att det bara varit byggstädningar då inga saker finns att snoka i kan man skratta gått åt folks val av tapet, smutsen bakom spisen mm. Vi håller på och byter fönster här hemma och alldeles nyss hörde jag en av arbetarna klaga på att vår toalett var för liten. Han visste nog inte att jag satt här. :P

Jag tränar afrikansk dans, som jag nämnt tidigare, och idag slog det mig vilken knäpp träningsform det egentligen är. Jag betalar för att för nöjes skulle göra samma saker som tusentals människor gör för att överleva (träningspasset efterliknar nämligen rörelser under en dags arbete som man antar utförs i Afrika). Till saken hör ju dock att det antagligen inte skulle vara billigare för mig att ta flyget till Afrika för att utföra allt detta "in real life". Men trots allt är det ju lite knäppt. Kanske är det vad som gör det så roligt? :)

Mina föräldrar har fåtten alldeles underbar bok med tips till folk som tycker om friluftsliv. Den innehåller lite alla möjliga tips som att om man ska gå en guidad tur ska man kolla upp innan att turen avgår som planerat. Att luftsmadrasser är både bekväma och isolerande, jag har fått lära mig motsatsen, och hur man gör en björnsäker matförvaring. Väldigt användbart.
Den tipsar även om olika fiskemetoder som den till exempel den lite äldre varianten där man ställer sig bredvid ett grunt vattendrag, sticker ned handen och väntar på att en fisk ska simma förbi. Om en fick mot förmodan gör det sticker man sakta in handen under och vänder runt fisken på mage och väntar någon minut (!). Antagligen en väldigt effektiv metod...

Om man sprang förbi mitt hus för ca 10 minuter sedan, vilket typ Silverstadens herrlag eller något sådan precis gjorde, kunde man sig mig i mitt rum spelandes flöjt med en bok på huvudet. Antagligen en ganska udda syn. Anledning var att jag övade på att spela helt rakt eftersom jag har problem med ont i nacken. Min gissning är att det inte var den slutledningen de som sprang förbi gjorde. De trodde antagligen bara jag var knäpp. Vilket kanske stämmer det med. :) Men inget "silencio" för mig inte. För de som förstår den "La Casa de Bernarda Alba" referensen. :P

Tips från coachen:
"Jag har sett många projektarbeten av den här typen, och det är bara ett fåtal som varit riktigt bra."

Ehhhh, bara jag som missade tipset? Men som A sa: "Finns få saker som är så peppande som orden 'fan va kass du är!'..."  så nu jobbar jag hårt för att bevisa motsatsen.

Biologi är den nya matten. Och matte var det nya svarta. Så biologi är det nya svarta. Eller?

Bredvid min säng har jag en tidskriftsamlare fullpackad med massa olika papper, tidningar och liknande. Saker som jag läst när jag suttit i sängen och sedan lagt ifrån mig helt enkelt. Själv tycker jag att såna där samlingar av överblivna grejer kan säga ganska mycket om en person och därför tänker jag här lista vad som finns i min.

- En bok om Picasso på 90 sidor
- Ett linjerat kollegieblock med blandat innehåll
- En teckning någon annan ritat
- En utriven sida med en rolig skoreklam
- J:s mattebetygskriterier
- Ett kort från fritt fall i nian
- En kungalängd
- Mammas franskabok från högstadiet
- En ELLE-tidning
- Boken "Mot bättre vetande i matematik"
- Ett H&M Magazine
- DN Kultur från förra helgen
- En broschyr om högskolan från högskoleverket
- En skrivbok för min budget
- H&M:s vinterinspirattionskatalog

Frågan är ju bara vad det här säger om mig nu?

"Allt blir faktiskt mer glamoröst när man gör det i sängen. Tilloch med potatisskalning."
- Andy Warhol

Jag har hört att varje gång man ska skriva något genomgår man alltid en period där man fastnar och ifrågasätter allt man redan skrivit. Där befinner jag mig just nu.
Men, visste du att i USA har de inte nässpray? Det är i alla fall inget som används allmänt som här. Tyvärr hjälper de inte att veta sånt när man lider av skrivkramp men något måste man ju sysselsätta tankarna med. Något annat än ren ångest menar jag.

I vårbrevlåda låg idag en reklambrschyr från ett bemanningsföretag. Intu i kunde man läsa: "Är du intresseradav ytterligare tjänster, så gör vi tillsammans med dig som kund en arbetsbeskrivning. Du glr själv en bedömning av omfattningen." Låter lite riskabelt att erbjuda kunden att välja tjänst helt själv. Kanske dags för någon ny att ta plats på pr-posten?

Jag misstänker att någon försöker döda mig. På golvet i mitt rum hittade jag ett gammalt mögligt äpple, en av mina största fobier! Måste vara någon jag känner ganska bra som ligger bakom så det är bäst att hålla ögonen öppna. Här trodde man att man var bland vänner...

Några av mina tankar på en tjugofem minuter lång promenade mellan musikskolan och Sofielund:

- Tänk om alla politiker såg folk som köttbitar med skylten "potentiell väljare" runt halsen, vad sjukt det vore.
- Hjälp vad högt! När jag blev jag så höjdrädd att jag tyckte det var obehagligt att gå över en bro?
- Vad läskigt att min mamma klättrade på utsidan av ett sånt här broräcke när hon var liten.
- Vad skönt det vore att gå ut och gå på morgonen,men det är ännu skönare att sova...
- Ska jag åka till Stockholm i helgen eller inte? Vad ska jag göra annars?
- Projektarbete.. ångest!

Undrar hur många olika tankar man hinner tänka och hur många knäppa saker man associerar med varann på en dag? Synd att man oftast inte tänker så djupa och bra tankar, såna som kan hjälpa en rädda världen, typ.

Jag har under alla dessa år som läslus upptäckt ett mycket märkligt fenomen - om jag lägger ifrån mig boken och slutar läsa ett tag börjar jag ändå när jag tar upp den senare precis där jag var på sidan, trots att jag inte letat. Med andra ord är det alltid precis rätt stycke som mina ögon faller på först, vilket jag förstås upptäcker när jag först läst nån mening innan jag går tillbaka för att leta på var jag var och ser att det var precis där jag var. Det är lika häftigt varje gång. Livet blir inte mer spännande än man gör det... ;)

Känsliga läsare varnas. Detta inlägg kan innehålla generaliseringar.

Tjejer rakar benen, målar och filar finger- och tånaglar, sminkar sig, gör ansiktsmask, böjer ögonfransarna, noppar ögonbrynen, färgar ögonbrynen etc... Är det då för mycket begärt att inte killar alltid ska klippa håret för kort? :P